En kommun medger dispens för uppförande av ny komplementbyggnad, ett Attefallshus, inom en tidigare beslutad tomtplats. Tomtplatsen beslutades av kommunen i samband med en dispensprövning 17 år tidigare och uppges omfatta hela fastigheten (ska avse arrendelott, reds kommentar). Skälet för dispensen anges till att området tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar värde för strandskyddets syften.
Länsstyrelsen överprövade och upphävde kommunens dispens eftersom de bedömde att den del av fastigheten där fritidshuset och sjöstugan placerats inte tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Denna del av fastigheten utgörs av trädbevuxen naturmark och den specifika platsen för komplementbyggnaden är på en bergsplatå av orörd natur- och hällmark. Den befintliga huvudbyggnaden ligger lägre i terrängen och dess hemfridszon är begränsad till området närmast intill byggnaden. Den ansökta byggnadens läge på höjden gör att den bedöms medföra en utökad påverkan på det allemansrättsligt tillgängliga områden norr om den idag fysiskt, i verkligheten ianspråktagna tomtplatsen och även i vattenområdet utanför fastigheten. Att det finns en tomtplatsavgränsning från 2004 som innefattar det aktuella området gör inte att bedömningen ändras.
Länsstyrelsens beslut överklagas till Mark- och miljödomstolen. MMD delar inte länsstyrelsens uppfattning att en bedömning av om ett område är ianspråktaget ska göras självständigt från en tidigare beslutad tomtplatsavgränsning. I detta fall anser de dock att komplementbyggnaden skulle komma att privatisera vattenområdet utanför tomtplatsen på ett sätt som inte kan godtas. Överklagandet ska därför avslås.
MÖD: Mark-och miljööverdomstolen går inledningsvis igenom relevanta delar av
strandskyddsbestämmelserna och vad de tidigare uttalat om tomtplatsbestämning.
De tillägger att syftet med en tomtplatsbestämning är att reglera möjligheten till kompletterande privatiserande åtgärder kopplade till den strandskyddsdispens som huvudbeslutet avser (”ange… tomt… för det avsedda ändamålet”). Tomtplatsbestämningen är kopplad till det ändamål som dispensen givits för. De anser att en tomtplatsbestämning i sig inte innebär att allemansrätten släcks ut inom det utpekade området. Det var aldrig syftet med bestämmelsen och dess ordalydelse ger inte utrymme för att ge bestämmelsen den effekten. För att avgöra en tidigare tomtplatsbestämnings verkan vid en senare dispensprövning för ytterligare åtgärder måste därför det sammanhang som tomtplatsbestämningen tillkommit i beaktas. Det avgörande är om den nya ansökan kan ses som en kompletterande åtgärd till det huvudbeslut som tomtplatsbestämningen är kopplad till.
MÖD övergår till bedömning i det aktuella fallet och konstaterar att den huvuddispens som tomtplatsbestämningen gjordes i avsåg den privatiserande effekt som den då befintliga huvudbyggnaden på arrendelotten medförde. Den nu aktuella prövningen avser en gäststuga, som bedöms vara ett komplement till huvudbyggnaden och avses placeras inom den beslutade tomtplatsen. Den centrala frågan i prövningen blir därför om gäststugans placering och utformning kommer att medföra en privatiserande effekt utanför tomtplatsen. MÖD bedömer att gäststugan inte kommer medföra någon ytterligare privatiserande effekt på land utanför tomtplatsen. De skriver att däremot påverkas vattenområdet. Det råder fri sikt från vattnet och gäststugan – som har större glaspartier orienterade mot vattnet – är placerad nära vattenlinjen och på ett sådant avstånd från huvudbyggnaden att den skulle få en privatiserande effekt i vattenområdet, som inte kan godtas.
Dispens kan därmed inte medges med stöd av det första särskilda skälet och de anser inte att det är oproportionerligt att neka dispens för den sökta åtgärden. Överklagandet ska därför avslås.
Rättsfallskommentar (red): Detta avgörande går i det spår som redan funnits, att en ny dispens för byggnad inom beslutad tomtplats inte får medföra mer än en marginell utökad zon där allmänheten avhålls från att röra sig fritt utanför tomtplatsen. Jämför med den andra domen i samma vägledande från MÖD, mål nr 3300-2022, MÖD 2023:1 I, där frågan om vad som är syftet med den nya byggnaden är det som avgör.
Mål: M 4425-22 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
