Målet avser ansökan om dispens för ett nytt bostadshus nära ett befintligt bostadshus och en äldre jordkällare.
MÖD: Platsen för det tänkta bostadshuset uppfattas som privatiserad framför allt genom det befintliga bostadshuset och källaren. Platsen får därmed anses ligga inom en etablerad hemfridszon. En förutsättning för att dispens ska meddelas har i praxis ansetts vara att hemfridszonen inte utvidgas annat än obetydligt genom den nya byggnaden. Det måste beaktas vilken faktisk avhållande effekt den nya byggnaden har med hänsyn till dess karaktär och storlek samt förhållandena i omgivningen. Aktuellt bostadshus kan inte anses medföra någon ytterligare faktisk avhållande effekt på allmänhetens tillträde till strandområdet, förutsatt att en lämplig tomtplatsavgränsning görs. Även andra villkor, t.ex. krav på staket, kan övervägas. Den utvidgning av befintlig hemfridszon som byggnadens sydvästra del skulle kunna ge upphov till ligger inom ramen för vad som får anses vara en obetydlig sådan.
Sammantaget föreligger särskilda skäl att medge dispens på den grunden att området där bostadshuset ska uppföras redan är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Avvägningen som enligt 7 kap. 25 § miljöbalken ska göras föranleder inte något annat ställningstagande. MÖD beaktar därvid att länsstyrelsen bedömt att dispens kan meddelas trots att området utpekats som av riksintresse för kulturmiljövård, naturvård och rörligt friluftsliv, något som påkallar en särskild restriktivitet vid dispensprövningen.
MÖD beviljade dispens och återförvisade målet till nämnden för fastställande av tomtplatsavgränsning.
Rättsfallskommentar (red):
Jämför dessa förhållanden med de förhållanden som prövades i mål M 8665-14 där dispens inte medgavs för uppförande av förråd inom hemfridszon.
Lagrum: 7 kap. 18 c och 25 §§ miljöbalken
Dom: M 7026-14 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
