Målet gäller en bryggförenings ansökan om dispens för att anlägga brygga på en plats som omfattas av Natura 2000-område, riksintresse för naturvården och friluftlivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och av särskilda hushållningsbestämmelser för kusten enligt 4 kap. 1-3 §§ miljöbalken.
MÖD: En brygga anses endast ianspråkta den yta som bryggan upptar i vattnet. De befintliga bryggorna i viken medför således inte att viken ska anses vara ianspråktagen (7 kap. 18 c § 1 p miljöbalken).
En brygga måste naturligtvis för sin funktion måste ligga vid vattnet (7 kap. 18 c § 3 p miljöbalken). Frågan är dock om behovet kan tillgodoses utanför området. Bryggföreningen har uppgett att befintliga båtplatser inte räcker till alla medlemmar i föreningen och att det finns ett stort behov av närliggande båtplatser samt att alternativa lokaliseringar för båtar för korta dagsutflykter och fritidsfiske saknas. Bryggföreningens enskilda intresse av att anlägga bryggan ska dock vägas mot områdets strandskyddsvärden.
MÖD bedömer att anläggandet av en brygga på platsen riskerar att försämra de biologiska värden som utgör grund för Natura 2000-området. Det allmänna intresset av att bevara de naturvärden som finns i viken – som har fått ett särskilt skydd genom inrättandet av Natura 2000-området Åbyfjorden – är starkt. Även om bryggan är avsedd för gemensamt nyttjande av flera boende i närområdet, vilket ska beaktas till bryggföreningens fördel, finner MÖD vid en sammantagen bedömning att det enskilda intresset av att anlägga en brygga för fritidsändamål inte väger lika tungt som det allmänna intresset av att skydda naturvärdena i området. Bryggföreningens behov av båtplatser måste således anses kunna tillgodoses utanför området. Något särskilt skäl för dispens finns därmed inte heller på denna grund.
När det slutligen gäller frågan om bryggan behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området enligt 7 kap. 18 c § 4 p miljöbalken finner Mark- och miljööverdomstolen att inte heller i förhållande till denna dispensgrund väger bryggföreningens enskilda intresse av att tillhandahålla båtplatser för fritidsändamål tyngre än det allmänna intresset av att skydda naturvärdena i området.
Dispens medgavs inte.
Rättsfallskommentar (red):
Lagrum: 7 kap. 18 c § 1, 3, 4 p miljöbalken
Dom: M 559-15 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
