En kommun beviljar dispens för att uppföra ett 110 kvm stort fritidshus på en plats som utgörs av betesmark. Fritidshuset ska ersätta en äldre byggnad, cirka 130 kvm stor, som utvändigt ger intryck av att vara en ekonomibyggnad i stort behov av renovering. Den befintliga byggnaden har invändigt iordningställts för bostadsändamål. Byggnaden ligger lågt i terrängen i ett läge med risk för översvämning. Eftersom ersättningsbyggnaden avses uppföras utanför det som befintlig byggnad står på kommer kommunens handläggare fram till att särskilda skäl för dispens saknas och att förslaget strider mot strandskyddets syften. Nämnden medger dock dispens för fritidshus i det nya läget med villkor om fysisk avgränsning av tomtplatsen.
Länsstyrelsen överprövar och upphäver kommunens dispens då särskilda skäl för dispens saknas för ett nytt fritidshus enligt kommunens beslut.
Beslutet överklagas till Mark- och miljödomstolen som börjar med att gå igenom förutsättningarna för att meddela dispens och den intresseavvägning som ska göras i varje ärende. För att fylla sin funktion måste intresseavvägningen omfatta samtliga omständigheter i det enskilda fallet, inte bara de som anges kunna utgöra särskilda skäl i strandskyddsbestämmelserna.
MMD konstaterar därefter att den plats som ansökan avser utgörs av en betesmark som inte ingår i hemfridszonen för det befintliga huset och att det även i övrigt saknas särskilda skäl för att medge dispens. MMD går över till att göra en intresseavvägning vari de noterar att den aktuella platsen för ny byggnad inte har några särskilda naturvärden och ligger något längre från stranden än befintlig byggnad. De bedömer att under förutsättning att platsen för den befintliga byggnaden görs allemansrättsligt tillgänglig, kan positiva nettoeffekter för det allmänna uppstå. MMD medger dispens med stöd av proportionalitetsavvägningen och fastställer kommunens beslut med tillägg av villkor.
MÖD: Mark-och miljööverdomstolen inleder med att peka på att dispens enbart får medges om
det är förenligt med skyddets syften och att det ger uttryck för en mycket restriktiv syn på möjligheterna att medge dispens även inom ramen för intresseavvägningen. MÖD fortsätter i bedömningen av aktuellt fall med att konstatera att den befintliga byggnaden har en enkel utformning, ger intryck av att vara en ekonomibyggnad och är dessutom i stort behov av renovering. Fast byggnaden invändigt har iordningsställts för boende ifrågasätter MÖD hur mycket den faktiskt har använts för detta ändamål. De anser inte att byggnaden generar någon hemfridszon alls utöver den mark som byggnaden upptar.
Den byggnad som sökts dispens för avses placeras på allemansrättsligt tillgänglig mark i ett mer öppet och upphöjt läge. Den kommer därmed att få en betydligt mer avhållande effekt än den befintliga byggnaden. Något av de särskilda skäl som räknas upp i bestämmelserna kan inte åberopas för dispens. Det aktuella området är också av riksintresse och vid en avvägning mot den enskildes intresse att få uppföra ett fritidshus enligt ansökan har det allmänna intresset företräde. Vad MMD anfört om kompensationsåtgärder liksom möjligheten att förena dispensen med villkor, förändrar inte Mark- och miljööverdomstolens bedömning. Länsstyrelsens beslut att upphäva dispensen ska därför fastställas.
Mål: M 7479-22 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.