Målet gäller tomtplatsbestämning i samband med dispens för en ersättningsbyggnad för ett fritidshus. Frågan är om den del av arrendetomten från 1959 som ligger närmast vattnet och lägre beläget än marken kring bostadshuset ska ingå i tomtplatsavgränsningen. Strandområdet har skötts med regelbunden slåtter, slyröjning och vassborttagning sedan åtminstone 1968. En strandbod och brygga finns också där. Målet gäller också om en parkeringsplats ska ingå i tomtplatsen.
MÖD: Mark- och miljööverdomstolen anser i detta fall att strandområdet inte omfattas av bostadshusets hemfridszon i och med att det är en tydlig nivåskillnad och bostadshuset därför inte är direkt synligt från strandområdet. Strandområdets närhet till bostadshuset medför dock att åtgärder som att klippa gräs, rensa vass, ställa fram utemöbler ändå skapar intryck av att stranden är en del av bostadshusets tomt. Domstolen resonerar att såväl bostadshusets hemfridszon som det avgränsade strandområdet som hävdats som tomt sedan länge ska ingå i tomtplatsen i detta fall. Domstolen anser också att parkeringsplatsen som ligger nära bostadshuset ska ingå i tomtplatsen. Bakgrunden till resonemanget är att allemansrätten begränsas av vissa bestämmelser som motsatsvis ger allemansrätten sitt innehåll. Det gäller främst brottsbalkens regler om hemfridsbrott och olaga intrång. Domstolen menar att en tomtplatsbestämning i ett strandskyddsärende inte är att likställa med det straffrättsligt hemfridsskyddade området. Det är inte i sig otillåtet att beträda ett område som omfattas av tomtplatsbestämning.
Det finns dock skiljaktig mening i domstolen. De skiljaktiga ledamöterna anser att strandområdet är väl avskilt från den övre delen av tomtplatsen och därmed inte sammanhängande privatiserat. De relativt begränsade åtgärderna att klippa gräs och vass, innebär inte i sig att strandområdet är ianspråktaget på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Skötseln av området kan fortgå även utan att det ingår i tomtplatsbestämningen, liksom även strandbod och brygga kan finnas kvar på platsen. De skiljaktiga ledamöterna anser också att parkeringsplatsen inte ska ingå i tomtplatsen eftersom den inte är en naturlig del av det privatiserade området runt bostadshuset.
Rättsfallskommentar (red): Domstolen anser att det är skillnad på hemfridszon och tomtplats. Det går tillbaka på att det är två olika lagstiftningar (brottsbalken och strandskyddslagstiftningen) som definierar var för sig hemfridszon och tomtplats.
Mål: M 12640-19 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
